wallansbabyboom.blogg.se

ja dagen var då kommen.25/8  först till obstretiska mottagningen som i mitt fall var för igångsättningen. det var vad min BM sa till mig. men väl där så var det som jag misstänkte bara bedömminingsamtal.

redan där börjar jag inse att jag kommer inte få föda barn idag..

mycket riktigt. de tyckte jag kunde komma tillbaka om en vecka.

jag just nu känner jag  att bägaren rinner över och ställer till med den scen som jag hoppades på att slippa.

efter att slösat min tid på  denna barnmorskan ringer hon  dit förlossningsläkaren, eftersom hon förstår att hon inte kommer få i väg mig där i från.

förlossningsläkaren kommer och jag förklarar ytterligare än gång att jag inte kommer att åka hem utan att jag skall föda barn som det var sagt.

de pratar om att lägga in mig på antenatal där jag kan få smärtlindring mm.

men efter ytterligare disskution så får jag komma till förlossningen för en igångsättning om det fanns plats. och kl 14.00 var vi välkommna till förlossningen. jag tackar för mig.  jag och peter passar på att äta i väntan på att tiden skall gå.

väl framme för in checkning. så är det överbelastat men vi sitter kvar fint i väntrummet och väntar.

efter att vi fått vårt rum, så kommer det in en BM som gör en vaginal underskökning, öppen 1 1/5cm och 2 cm kvar på tappen.de beslutar att lägga ballongkatetern och sedan ta hinnorna. klockan är nu 17.40

under tiden denna BM lägger denna ballong så råkar hon sticka till mig så vattnet forsar ut.

2 igångsättningar på samma gång.... hihi inte mig i mot. nu inväntar vi för att se om jag kommer i gång av mina egna värkar. men kroppen är seg startat. har lite pinvärkar som tydligen gjorde sitt till töjbar till 6 cm men fortfarande 2 cm kvar på tappen

det lider mot kvällen och de beslutar att ge kroppen en chans och att få sova lite. peter åker hem jag stannar kvar=)

 

dag 2  26/8. ringer peter  han har åkt på magsjuka ,barnen är dåliga. herregud hinner jag nog bara tänka. själv har jag mått illa i flera dagar. tankarna snurrar.

de sätter droppet på förmiddagen har inget minne av tid.

detta ger mig ingenting lite molvärk men inget annat. efter en lång tid med dropp som var höjt till max  så ber jag dom känna om det hänt något mer. de vill ju inte göra mer underskökningar än nödvändigt eftersom vattenet har gått.

öppen 3 cm..... va fan jag var ju öppen 6 i går. en annan BM kommer in och känner samma sak. och förklarar att de faktiskt kan krympa i hop igen som omföderska. beroende på hur huvudet ligger. och att det i går kanske tryckte lite i hop med mina pinvärkar.. tappar all tålamod jag har. och de stänger av droppet igen. klockan är då 16.00. nytt försök följande dag.

ringer dit min kompis som kommer och håller mig sällskap. går en promenad och lite drag i magen. men vi skrattade mest bort de stackars värkarna jag hade. och till slut känner jag absolut ingenting.

ja hopp.hon åker hem på kvällen och jag blir flyttad till BB för min säng behövdes till en annan som skall föda barn.

dag 3 27/8 japp då var det onsdag min och peters 4 års dag. vad kunde vara mer berikat än att få barn på just denna dag. vilken present.

peter mår bättre. och kommer till mig vid 10 tiden. nytt dropp sätts. känner inte mycket av det. efter några höjningar så får jag lite molvärk men börjar nu inse att kroppen nog inte svarar på detta. frågar barnmorskan om det finns någon plan. och hon säger bara att barn blir det idag om inte detta funkar så blir det snitt.

känner min magkänsla att då blir det nog snitt.

tiden går och det börjar kännas lite mer.

BM tycker att jag börjar ta i mer. medans jag talar om att ni märker när det är på riktigt. än så länge andas jag så mer tryck vill jag ha på dessa värkar. klockan blir nu 14.30 och jag börjar känna av att det ändrar sig lite. men andas på och det går okej tills klockan 15.00. nu ber jag om lustgas eftersom jag knappt får tid mellan värkarna. peter masserar min ländrygg. peter försöker få tag i någon som kan avlösa han.

dags att hämta barn på dagis. rätt tillfälle knappast..... men vad gör man,har man barn och barnvakterna är sjuka så får man göra det bästa. öppen 4 och tappen borta. nu kan det gå snabbt säger BM

min väninna kommer kl 16.00 och peter har hunnit åka. jag ligger för mig själv inne i förlossningsrummet och ropar hallåååå i lustgasmasken alldeles förtvivlad.

in kommer en undersköterska som hörde mig ropa. undrar hur det var med mig. jag hade ju bara tappat larmknappen på golvet. men det räckte för övergivna mig att få en knytta uppmärksamhet =) tar tag i henne under en värk och hon blir kvar. in kommer väninnan.

blir så glad av att se någon jag kände igen.

fortfarande bara öppen 4 herrejössös då får vi be om en EDA, för detta verkar ju ta tid. vännen ringer peter och meddelar läget. barnvakt är på väg. får bedövningen och känner hur det trycker på. peter fortfarande utan synhåll.  men i samma veva dyker peter upp.

barnmorskan vill att jag ställer mig upp lite. vännen säger hej då. men tycker inte hon borde åka än. i min värld så är det ju lång tid kvar.

ställer mig i alla fall upp och får några värkar och fostervattnet rinner läng med benen vid varje värk. och jag oroar mig för mina sockar som blir blöta. det var ju dom ända gose sockarna jag hade med mig.

känner hur trycket ändrar sig och det känns som bebisen skall komma ut i fel hål.....

i nästa värk känner jag att huvudet kommer och försöker få peter och vännen att fatta att de skall larma.

men ingen fattar vad jag vill.. jag släpper masken och utbrister att huvudet kommer tryck på knappen...

peter frågar om jag är säker på att han skall larma eftersom jag de nyss var här. JAAAAAA... TRYCK...

in kommer BM och ber mig lägga mig på sängen hon kollar läget och visst jag är öppen från 4 till 10cm det var effektivt att stå upp. på 15 minuter.han jag öppna mig från 4-10 dags att föda barn.

jag tycker det är konstigt att jag skall föda barn eftersom jag inte har spytt ännu. men det behövde man inte göra säger BM. men jag gör ju alltid det svarar jag.

hon lägger mig på sidan. och jag frågar om jag skall föda på sidan. om du vill svarar hon bara. okej fast det kommer inte att gå för jag har aldrig fött så..

men det gjorde det absolut. vännen är fortfarande kvar. hon hann lixom inte riktigt åka i väg. hahaha..

jag krystar och efter 4-5 krystvärkar så kommer Elian. så otroligt häftig upplevelse.. föda på sidan var helt underbart och snabbt gick det peter hann vara med i 54 minuter. medans vännen satt vid min sida och fixade vatten och försökte säkert hålla sig för skratt några gånger=) peter peppade mig till tusen samtidigt som han pussade på mig ett flertal gånger.

sedan kom glädjetårarna. en mörkhårig krabat på sina 3397 kg och 49cm lång 36 huvudomfång.

och vilken underbar 4 års present den bästa man kan önska sig.

tack vill jag säga till mina 2 underbara vänner som var starklara för att vara inhoppare för peter under dessa dagar.

och ett stort tack för ditt stöd och din hjälp  vännen i vår kommande stund mot lill killens första ljus.

 

detta var en del av den förlossningstid som jag kommer i håg tid och rum är väldigt difusa men detta är vad jag minns den som. =)))

bilder kommer under kategori bilder /förlossning